Vår fabrik i Bjuv, Skåne, har lång erfarenhet av tillverkning av modersmjölksersättning. Fabriken upprättades på 70-talet och har sysselsatt Skånebor sedan dess. Utöver ersättning tillverkas också välling och gröt i fabriken. Faciliteten är en av få i norra Europa som behärskar produktion av ersättning, en typ av produkt som både kräver specialkompetens och rent praktiskt och tekniskt en särskild miljö.

Ekologisk livsmedelsproduktion handlar om att producera livsmedel på ett långsiktigt och hållbart sätt. Man ska använda naturresurser som jord, energi och vatten på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. Ekologisk produktion ska också stötta den biologiska mångfalden och värna om djurens välmående.

Ekologisk odling betyder att man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Man får inte heller använda genetiskt modifierade organismer eller bestrålning. Vidare ska fodret till djur vara ekologiskt och till största delen odlat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vara utomhus och kunna få utlopp för sina naturliga beteenden. Läkemedel för djur, som antibiotika, ska användas med stor försiktighet.

Ekologisk produktion bidrar till att minska spridningen av kemiska bekämpningsmedel, vilket bland annat är viktigt för att hålla sjöar och vattendrag friska. Ekologisk framställning av livsmedel är också viktigt för att bevara den biologiska mångfalden. På och kring en ekologisk odling finns betydligt fler arter av växter bin och andra pollinerare. Omställningen till ekologiskt kommer framförallt att vara viktig för kommande generationer.

Nackdelarna med ekologisk produktion är att den generellt är mindre tidseffektiv. Ekologisk odling ger ofta lägre skördar eftersom man inte får använda kemiska medel för att bekämpa ogräs eller växtsjukdomar. De strikta regler som omger ekologisk produktion gör överlag att ekologiskt ger mindre mängd mat, varpå produktionen blir dyrare, liksom sedan priserna i matbutiken.

Ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel, hållbarhet och transparens driver på utvecklingen inom både ekologisk och konventionell produktion. Konsumenters förväntan på producenter att ta hänsyn till miljön, samt människors och djurs hälsa tros bara bli starkare.

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne. Kalcium behövs bland annat då skelett och tänder bildas samt vid blodkoagulering och nervfunktion.

Vitamin A är viktigt för synen, samt för hud och slemhinnor.

Vitamin B1, eller också kallat Tiamin, är viktig för ämnesomsättningen och för funktionen av centrala nervsystemet.

Vitamin B12 behövs för att kroppens blodbildning och är nödvändig för nervsystemets funktion. B12 är också viktig för ämnesomsättningen.

C-vitamin är nödvändigt för kroppens uppbyggnad av brosk och ben. Vitamin C är också viktig eftersom den underlättar för upptag av järn.

D-vitamin behövs för uppbyggnad av tänder och skelett.

E-vitamin behöver kroppen för att skydda fleromättat fett mot nedbrytning. Vitamin E är en antioxidant.

Kroppen behöver K-vitamin för att blodet ska kunna levra sig, koagulera. I Sverige ges nyfödda bebisar en K-vitaminspruta för att minska risker för allvarliga blödningar. Kroppen saknar nämligen K-vitamin just vid födseln.

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fetterna förser oss också med livsnödvändiga, så kallade essentiella, fleromättade fettsyror. Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själv utan vi måste få i oss dem via maten. De essentiella fettsyrorna påverkar en rad funktioner i kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. De essentiella, fettsyrorna är alfa-linolensyra (18:3) och linolsyra (18:2), de är specificerade enligt lagstiftning. Dessa fettsyror kallas omega-3 och omega-6.

Vår modersmjölksersätning och tillskottsnäring innehåller tre tillsatta fettsyror. Linolsyran och αlfalinolensyran kommer från fettblandningen solros, raps, kokos. Dokosahexalsyran (DHA) utvinns från alger.

Ja, linolsyran är den fettsyra som brukar kallas Omega 6 och αlfalinolensyran brukar kallas Omega 3. Båda dessa essentiella fettsyror kommer i vårt fall från fettblandningen solros, raps och kokos.

Alternativ till amning tros ha funnits i alla tider, där man experimenterat med mjölk från djur som kor, getter och åsnor. I början av 1800-talet kom de första vetenskapliga rapporterna som visade på sämre förutsättningar för överlevnad hos barn som inte ammats, utan uteslutande fått till exempel komjölk. 1838 publicerade den tyske forskaren Johann Franz Simonn den första kemiska analysen av innehållet i modersmjölk jämfört med komjölk, vilken sedan låg till grund för forskningen på modersmjölksersättning de följande decennierna. Bland annat visade analysen att komjölk har ett betydligt högre proteininnehåll och lägre kolhydratinnehåll än modersmjölk, vilket ledde till förståelsen för att komjölk var svårare att smälta än modersmjölk.

På 1860-talet utvecklade den tyske kemisten Justus von Leibig modersmjölksersättning i pulverform baserad på vetemjöl, komjölk, malt och kaliumvätekarbonat. Pulvret, som skulle blandas med upphettad komjölk, var den formula som dittills mest liknade modersmjölk, och blev den första modersmjölksersättningen att kommersialiseras. Formulan blev snart populär över Europa och några år senare fanns den även på den amerikanska marknaden. 1870 lanserade amerikanska Nestlé Infant Food den första modersmjölksersättningen som kunde blandas med vatten istället för mjölk – alltså den första helt kemiska produkten på marknaden.

I modern tid har tillverkare fortsatt att utveckla och finjustera sina formulas i enlighet med den senaste forskningen. De största framstegen som har gjorts de senaste åren är inom näring till barn födda prematurt eller med väldigt låg födelsevikt, samt inom formulas för spädbarn med allergier eller andra besvär med att processa mjölk. En annan utveckling på området är det ramverk av lagar och regler som tillkommit för att säkerställa kvalitet och trygghet för konsumenter av modersmjölksersättning. Bland annat finns det reglerat inom EU hur sammansättningen av modersmjölk får se ut.

Även om den generella rekommendationen är att spädbarn ska ammas i minst sex månader, så kan dagens bebisar och föräldrar kan åtnjuta resultatet av många många års forskning och utveckling av modersmjölksersättning. De som inte ammar vara trygga med att de substitut som finns är de bästa som medicinsk forskning har att erbjuda.

Vår Välling & Gröt från 12 månader innehåller grahamsvetemjöl, vilket innehåller gluten, samt en högre andel fullkorn. Den bidrar med mer fibrer än 6-månadersvarianten och är anpassad för barn som är vana vid mat och där magen successivt har fått vänja sig vid både gluten och fibrer. Därför rekommenderar vi att vänta med denna variant tills barnet är 12 månader och/eller magen är redo. Här kan du läsa kring hur du vet att din bebis är redo för att introducera mer fullkorn.

Vill du ha en gröt utan vetemjöl finns vår variant från 6 månader, som baseras på havre och majs. Läs gärna mer i vår artikel "Gluten och små barn, hur ska man tänka?".

Havre är naturligt glutenfri, men kan innehålla spår av gluten eftersom havre och vete ibland hanteras i samma jordbruk och produktionskedjor. Därför kan produkten inte märkas som glutenfri, trots att vi inte tillsätter vetemjöl. För barn med diagnostiserad glutenintolerans eller celiaki rekommenderas alltid certifierat glutenfria produkter och rådgivning via vården.

Vi har medvetet valt råvaror och processer som ger en mild och balanserad smak, utan den tydliga sötma som annars är vanlig på marknaden.

Även gröt och välling utan tillsatt socker kan smaka sött. Det kan bero på tillsatt frukt och bär eller så kallad mältning där stärkelsen bryts ner till kortare sockerkedjor. Mältningen ger en dold sötma som inte behöver deklareras på förpackningen.

Vi har testat, jämfört och utvecklat tills vi kan säga med säkerhet: våra vällingar och gröter är minst söta på marknaden bland naturella barngrötar (ej inkluderat allergivänliga alternativ). Vill du söta upp själv fungerar banan, äpple eller bär utmärkt, då får du också C-vitamin som hjälper järnupptaget.

Läs mer i vår artikel "Barnmat utan socker, därför är Unna minst söt på marknaden".

Ja, fullkorn ger komplexa kolhydrater och högre fiberinnehåll, vilket bidrar till en jämnare mättnadskänsla under dagen.

Vår 12-månadersvariant innehåller 65 % fullkorn och cirka 2,7 g fiber per portion, jämfört med 1,8 g i 6-månadersvarianten. Skillnaden märks ofta som att barnet håller sig mätt längre mellan måltiderna.

Det varierar mellan barn. En del får mjukare och mer regelbunden mage, andra kan bli tröga, särskilt om de fått mycket mer fiber än kroppen är van vid.

Håll koll på barnets avföring under introduktionen. Om magen blir lös eller hård, minska fibermängden ett tag och öka sedan långsamt igen tills ni hittar en bra balans. Se också till att barnet får i sig ordentligt med vätska, fiber och vätska går hand i hand.

Ja, små magar under två år är känsligare för fiber än vuxna.

En del barn kan få lös mage om de får i sig för mycket fiber, andra kan bli tröga i magen. Mängden som funkar varierar från barn till barn, så det gäller att prova sig fram. Märker du att magen reagerar, minska mängden fullkorn ett tag och trappa sedan upp igen långsammare.

Vår gröt är utvecklad för att ge en lagom mängd fiber per portion, 1,8 g i 6-månadersvarianten och 2,7 g i 12-månadersvarianten. Varva gärna med andra måltider så blir helheten balanserad.

Det handlar om matsmältningens mognad, inte om åldern i sig.

Vår välling och gröt från 6 månader baseras på havre och majs och innehåller varken vetemjöl eller fullkorn. Det är ett medvetet val för att ge en mild start som små magar klarar. Först när barnet är vant vid mat, äter varierat och tarmen har haft tid att mogna är det läge att introducera fullkorn. Det sker oftast runt 12 månader, men inte på dagen.

Läs gärna vår artikel "Redo för nästa steg" för fyra konkreta tecken på att barnet är redo.

Det finns ingen exakt siffra för barn under två år, och det är viktigt att veta.

Livsmedelsverket rekommenderar inte en specifik fibermängd för de minsta, utan betonar att introduktion ska ske i barnets takt. För barn från 2 år och uppåt är riktlinjen cirka 2 till 3 gram fiber per 100 kalorier.

Vår gröt bidrar med 1,8 g fiber per portion i 6-månadersvarianten och 2,7 g per portion i 12-månadersvarianten. Resten kommer naturligt från frukt, grönsaker, baljväxter och andra fullkornsprodukter.

Vår tumregel: räkna inte gram, variera istället mellan fullkorn och mindre fiberrika livsmedel så att barnet får i sig både fiber och tillräckligt med energi.

Övergången behöver inte vara abrupt. Vi rekommenderar att du börjar med att blanda två delar: en del av 12-månadersgröten och tre delar av 6-månadersvarianten. Öka successivt mängden fullkorn över några veckor. De flesta barn märker knappt skillnaden.

Två saker att hålla koll på:

1. Vätska, fiber behöver vätska för att fungera, så fortsätt ge bröstmjölk, ersättning eller vatten som vanligt.

2. Magen, lite gasighet de första dagarna är normalt, men ovanligt hård eller lös mage är en signal att backa några dagar.

Rådfråga alltid BVC om du är osäker. Läs mer i vår artikel "Redo för nästa steg".

Det här är en vanlig oro, och sanningen är mer nyanserad än "fiber hindrar järn".

Själva fibern påverkar inte järnupptaget särskilt mycket. Det som däremot kan göra det är fytinsyra, som finns naturligt i vissa fullkornsprodukter. Fytinsyra binder sig till järn och andra mineraler i tarmen och kan sänka upptaget. Det är en av anledningarna till att Livsmedelsverket rekommenderar att introducera fullkorn gradvis, och inte för tidigt.

Efter 12 månader får barnet järn från fler källor (kött, fisk, ägg, baljväxter, berikade produkter) och fördelarna med fullkorn väger tyngre. C-vitamin neutraliserar dessutom fytinsyra, så servera gärna fullkornsgröten med lite frukt eller bär. Våra välling- och grötprodukter är dessutom berikade med järn.

Fiber är en typ av kolhydrat som inte bryts ner vid matsmältningen. Den transporteras vidare till tjocktarmen där tarmbakterierna använder den som bränsle.

Det är precis det som gör fiber så viktigt för små barn: den främjar tarmfloran genom att öka mängden goda tarmbakterier, och den spelar en viktig roll för normal tarmfunktion. En välfungerande tarmflora bidrar till immunförsvar och hälsa på lång sikt.

Bebisar får i sig fiber redan från start via bröstmjölk, som innehåller oligosackarider som fungerar som prebiotika. Våra modersmjölksersättningar (Steg 1, 2 och 3) är berikade med GOS och FOS av samma anledning, att stödja matspjälkning och tarmflora.

Fullkorn finns i sädesslag som vete, råg, korn och havre. I fullkornsprodukter används hela spannmålet, inklusive grodd och kli. I "vita" mjölprodukter som vetemjöl siktas grodd och kli bort.

Det gör att fullkorn innehåller mer fiber, men också mer näring som järn och folat, plus antioxidanter och andra skyddande ämnen jämfört med de vita varianterna. Du hittar fullkorn i grovt bröd, knäckebröd, havregryn, fullkornspasta, bulgur och matgryn.

Vår välling och gröt från 12 månader innehåller 65 % fullkorn.

Inom Sverige: 2–5 arbetsdagar. Inom övriga EU: 4–10 arbetsdagar beroende på land.

Fast fraktkostnad inom Sverige: ombud 59 kr, hemleverans 69 kr. Fri frakt inom Sverige vid köp över 899 kr. Frakt inom EU räknas ut i kassan.

Kontokort (Visa, Mastercard, Maestro, American Express, Union Pay), Klarna (faktura, delbetalning eller direkt), PayPal, Apple Pay, Google Pay och Shop Pay.

Ja, vi skickar inom hela EU men tyvärr ej utanför EU. Fraktpriset till ditt valda land beräknas i kassan.

Nej. Just nu skickar vi endast inom EU.

Nej. Livsmedel omfattas inte av ångerrätten enligt distansavtalslagen 11 § punkt 4. Unnas mjölkprodukter samt välling och gröt kan inte returneras, varken öppnad eller oöppnad förpackning. Vid skadad eller felaktig leverans, kontakta hello@unna-baby.com.