WHO’s rekommendation om amning
WHO jobbar aktivt för att få fler mammor världen över att amma. De flesta länder följer WHO’s råd och rekommenderar amning i minst 6 månader.
Järnrik mat är viktig hela livet, men särskilt viktigt att tänka på när det gäller små barn.
Varför? Jo, för att vid sex månader sinar järndepån barnet fått med sig från mamman, och behovet, som här ökar drastiskt, ska nu täckas av järn från maten. Eftersom mängden mat för ett litet barn inte är så stor, gäller det alltså att prioritera järnrik mat. Rekommendationen från Livsmedelsverket är 8 mg järn/dag för barn från 6 månaders ålder. Det motsvarar ungefär järnbehovet hos en vuxen man. Små barn har alltså ett väldigt stort järnbehov i förhållande till sitt energibehov.
De livsmedel som innehåller mycket järn är framför allt inälvs- och blodmat, typ blodpudding. Vidare innehåller kött (främst nötkött), ägg och skaldjur järn. Vegetabiliska källor till järn är nötter, bönor, linser och torkad frukt. Generellt gäller att kroppen lättare tillgodogör sig järn från animaliska källor. Vid vegetarisk kost till barn är det därför särskilt viktigt att vara uppmärksam på järnbehovet. C-vitamin, och även fisk, hjälper kroppen att tillgodogöra sig järn från vegetabiliska källor. Kalcium i mjölk, och fytinsyra, som finns i fullkornsprodukter, hämmar istället upptaget av järn. Det är på grund av hämningen av järnupptaget som det brukar avrådas att ge vanlig mjölk till barn under 1 år.
Trots det stora järnbehovet hos barn innehåller bröstmjölk en mycket låg dos av järn, bara ca 0,03 mg/dl. För att sätta det i relation till något, så innehåller till exempel havregryn 2 mg järn/dl, valnötter 0,8 mg/dl, 1 skiva rågbröd ca 1 mg, 50 g nötkött 1,3 mg och 1 skiva blodpudding (50 g) 9,8 mg järn. Du kan läsa mer om olika livsmedels innehåll på Livsmedelsverkets hemsida.
Man tror att anledningen till att bröstmjölk innehåller så lite järn har att göra med att det funnits en evolutionär vinning i att hålla mikrober borta från tarmen. Bakterier trivs nämligen i järnrika miljöer, varpå att hålla nivåerna låga i spädbarnets tarm har tros ha utgjort (och utgör) ett skydd mot bakterieangrepp.
Barngröt, välling, tillskottsnäring eller mjölkdryck som du köper i affären är nästan alltid järnberikade, och brukar därför anses vara en bra idé att komplettera barnets övriga mat med. För den som lagar egen gröt från grunden rekommenderas att själv berika med järn för att kunna tillgodose barnets järnbehov. Rådgör med din BVC-sköterska och/eller barndietist om du är osäker eller har frågor om ditt barns mat!
Järn är viktigt för en rad funktioner i kroppen – det ingår bland annat i hemoglobinet som transporterar syre i blodet. Järn är också fundamentalt för utvecklingen av hjärnan.
Eftersom barn växer och utvecklas så fort är behovet av järn stort, och likaså är känsligheten för järnbrist stor. Det är inte helt ovanligt att barn får i sig för lite järn, vilket kan leda till järnbrist och blodbrist, också kallat järnbristanemi. Det kan vara svårt att upptäcka järnbristanemi (det vanligaste symtomet är trötthet) men man vet att det kan leda till att hjärnans utveckling blir lidande. Prata med din BVC-sköterska om du är osäker på ditt barns järnintag eller är orolig för järnbrist hos ditt barn.
Man vet att tiden i magen spelar roll för järndepån som bebisen bygger upp. För tidigt födda barn har därför ett mindre järnlager är fullgångna bebisar när de föds, varpå det kan bli aktuellt att ge tillskott av järn till för tidigt födda innan 6 månaders ålder. Det forskas också på hur fullgångna barn påverkas av järntillskott. Till exempel genomförs en studie vid Umeå Universitet där man ger barn från fyra månader till nio månaders ålder ett litet tillskott av järn i form av droppar. Barnen följs sedan upp vid givna tillfällen under uppväxten. Den senaste forskningen pekar också på att den viktiga järndepån som barnet får med sig från mamman gynnas av att låta navelsträngen sitta kvar en stund efter födsel, att man tillämpar så kallad sen avnavling.
Central Barnhälsovård, VGR. Råd om järn för barn 0-5 år. Mars 2022.
Läkartidningen. Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan. 2014;111:CH9D
Rikshandboken i Barnhälsovård. Vegetariska koster till barn. 2022-03-01.
SVT.se. Umeåforskare i studie om järntillskott för bebisar. 2020-02-20.
WHO jobbar aktivt för att få fler mammor världen över att amma. De flesta länder följer WHO’s råd och rekommenderar amning i minst 6 månader.
Vissa barn kan behöva tillmatas med ersättning den första tiden. Du har rätt till information och hjälp från vårdpersonalen kring vad som gäller för ditt barn.
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.