Modersmjölksersättningens historia
Strävan efter att hitta ett fullgott alternativ till modersmjölk har funnits i alla tider. Århundraden av utveckling och forskning ligger till grund för de trygga substitut som finns idag.
Generellt kan sägas att mängden som en bebis behöver äta är beroende av flera faktorer och att varje bebis är unik, med sina individuella behov, men att det finns övergripande riktmärken som kan fungera som guidning. I den här artikeln har vi samlat sådana riktlinjer för matningen och tips till dig som förälder kring vilka signaler du kan lyssna till hos ditt barn, var du kan söka mer information och när du bör söka individuell rådgivning.
Vikt och ålder är två av de mest avgörande faktorerna för att bestämma hur mycket ersättning ett barn behöver, eftersom en äldre och tyngre bebis i regel har ett större energibehov än en nyfödd. Förutom ålder och vikt påverkas mängden även av barnets aptit, tillväxtperioder, och aktivitetsnivå. Vissa bebisar har en naturligt större aptit och kan behöva mer mat, medan andra kan vara nöjda med mindre mängder.
En annan viktig aspekt att förstå och respektera är att bebisars aptit inte behöver vara konstant – den kan förändras från dag till dag och vecka till vecka, vilket kan bero på faktorer som tillväxtfaser och tänder som börjar komma fram. Under tillväxtperioder kan bebisar ofta visa tecken på ökad hunger och behöva mer ersättning än vanligt, medan de under andra perioder kan verka mindre hungriga. Som förälder är det viktigt att vara uppmärksam på barnets hunger- och mättnadssignaler.
En mycket generell tumregel som finns för mängd ersättning till bebis säger att bebisen behöver cirka 150 ml ersättning per kilo kroppsvikt och dygn. Detta ska dock ses för vad det är – en generell tumregel, snarare än ett rättesnöre. Varje bebis är unik och ett snitt eller generell nivå är alltså inte nödvändigtvis eftersträvansvärt eller applicerbart i varje enskilt fall. Varje barn har som sagt sina egna individuella behov som kan påverkas av flera faktorer. Bebisar utvecklas i olika takt, och deras näringsbehov kan mycket väl förändras dag för dag. Att förstå att det inte finns en “one-size-fits-all” lösning när det gäller matning av bebisar är avgörande för att skapa en positiv matupplevelse.
Magsäcken hos en nyfödd är mycket liten, vilket innebär att den bara kan hantera små mängder mjölk i början. Matintaget blir därför i små mängder, men ofta med korta intervall under de första dygnen. Det är inte ovanligt att bebisen vill äta uppemot 12 gånger per dygn den första tiden. För vissa är det mer sällan och för andra ännu oftare än så. Mängden ersättning vid varje matningstillfälle kan vara så lite som ett par milliliter första dagen, och borde öka gradvis med tid.
Mycket händer under de första dagarna, och oftast ökar bebisen sitt intag från totalt ca 20-30 ml/kg kroppsvikt och dygn till ca 150 ml/kg kroppsvikt under de första sju dagarna. Här är det än en gång viktigt att komma ihåg att detta är generella nivåer, och att olika barn har olika behov.
Precis som barn som ammas är det viktigt att låta barnet styra matintaget av mjölkersättning. Barnet bör få äta varje gång den signalerar hunger, och varje gång få äta tills den signalerar mättnad. Föräldrar bör försöka vara lyhörda för dessa signaler och anpassa matningen efter dessa. Om en nyfödd verkar hungrig efter en matning kan det indikera att de har ett större behov. Samtidigt är det viktigt att inte försöka truga i barnet mer mat än det vill ha, att övermata, eftersom det kan försvåra för bebisen att utveckla sin självreglering av matintag.
På förpackningarna till modersmjölksersättning finns generella rekommendationer om hur mycket ersättning som kan vara lagom för bebisar i olika åldrar. Dessa tar naturligtvis inte hänsyn till bebisens vikt eller andra faktorer, och bör därför bara ses som allmän vägledning. Portionsstorlekarna som anges i doseringstabeller kan särskilt avvika från verkligheten precis i början, då mycket händer och variationerna kan vara stora. Det viktiga är att bebisen får i sig den näring den behöver för att växa och öka i vikt, vilket de regelbundna besöken på barnhälsovårdcentralen hjälper till att kontrollera.
I takt med att din bebis växer och utvecklas, ökar också dess förmåga att ta emot och bearbeta större mängder mjölkersättning. Fortfarande gäller att olika bebisar har varierande behov beroende på bland annat aktivitet och tillväxttakt, men generellt gäller att matintaget bör öka ju äldre och större bebisen blir. Generella nivåer visar att bebisar vid 2 månaders ålder kan behöva 100-160 ml ersättning per måltid, och totalt cirka 600-800 ml per dygn. Vid 4-6 månader kan mängden ersättning ligga på 150-180 ml per måltid och variera från totalt 600-1200 ml per dygn.I rikshandboken för barnhälsovård finns en översikt för mängd ersättning till bebis baserad på uppskattat energibehov vid olika åldrar och genomsnittligt energiinnehåll i bröstmjölksersättningar. Värdena i tabellen är beräknade på matning enbart med ersättning. Vid delamning eller matintroduktion tidigare än 6 månader behöver naturligtvis mängderna i tabellen anpassas.
Tabell från Rikshandboken i Barnhälsovård. https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/brostmjolksersattning—oversikt/stodja-och-informera-om-brostmjolksersattning/ Mängderna i tabellen (liksom tabeller på förpackningar till modersmjölksersättning) kan användas som vägledning, snarare än som målsättning att uppnå högsta möjliga mängd vid varje måltid.
Att lära sig läsa sin bebis tecken på hunger och mättnad kan tyckas svårt i början, men brukar vara något man som förälder lär sig med tiden. Det handlar om att vara uppmärksam på kroppsspråk och beteenden vid matningen för att försöka utveckla förståelse för just din bebis specifika signaler och behov. Nedan listar vi några vanliga tecken på hunger och mättnad.
Gråt eller obehag: Ibland kan även en mätt bebis börja gråta eller verka obekväm om de tvingas äta mer än de vill.
Vänder bort huvudet: När en bebis är mätt kan de vända bort huvudet när de erbjuds mer mat. Det här är en tydlig signal om att de inte längre är intresserade.
Stänger munnen: Om du försöker mata en bebis som är mätt, kan de stänga munnen eller till och med trycka bort flaskan eller bröstet.
Avslappnad kroppshållning: När en bebis är mätt kan de visa en avslappnad kroppshållning, vilket innebär att de inte är spända eller rastlösa.
Leker med napp/bröstvårta: En mätt bebis kan sluta suga och istället börja leka med flaskan eller bröstet, eller hålla den i ett avslappnat läge.
Det finns inga rätt och fel kring hur frekvent en bebis ska äta, utan oavsett amning eller flaskmatning bör bebisen få styra intaget – varför det blir viktigt att som förälder försöka vara lyhörd för bebisens signaler och justera matningsfrekvensen därefter. Varje bebis har sina individuella behov och preferenser – vissa föredrar att äta små mängder oftare, medan andra äter större mängder mer sällan. Kom ihåg att behov och preferenser också kan ändras med tid och i takt med att barnet växer, ingenting är konstant och behöver inte heller nödvändigtvis vara linjärt.
Här ger vi en översikt av de riktlinjer som finns kring matningsfrekvens baserat på olika åldersgrupper.
Nyfödda har mycket små magar och behöver äta ofta för att få den energi och näring de behöver för tillväxt:
När bebisar är i åldern 1 till 4 månader börjar de kunna ta emot större mängder mat, och deras matningsschema kan stabiliseras något:
Runt 4 månader kan bebisar vara mer mogna både fysiskt och neurologiskt, vilket kan påverka deras intag:
Är du orolig kring din bebis hälsa eller misstänker att den inte får i sig tillräckligt med mat finns hjälp att få. Under de första veckorna kan de regelbundna besöken hos BVC vara till stor hjälp för att försäkra sig om att bebisen växer och utvecklas som den ska, och på BVC kan de också vägleda och rådge kring om det är läge att söka vidare vård.
Nedan listar vi några situationer och symtom som kan tyda på att du bör söka medicinsk vård.
Om du märker att din bebis går ner i vikt istället för att gå upp är detta en anledning att kontakta en läkare. Nyfödda bör vanligtvis börja gå upp i vikt inom några dagar efter födseln, och kontinuerlig viktminskning eller brist på viktökning kan vara tecken på att något är fel, såsom otillräckligt näringsintag eller medicinska problem.
Uttorkning kan vara en allvarlig situation för bebisar. Tecken på uttorkning inkluderar:
Om du observerar någon av dessa symptom, är det viktigt att kontakta en barnläkare.
Om din bebis konsekvent vägrar att äta och visar tecken på motstånd mot att ta flaskan eller bröstet under flera dagar, kan det tyda på ett underliggande hälsoproblem. Detta gäller särskilt om det åtföljs av andra symptom som feber eller förändrat beteende.
Kräkningar kan vara ett tecken på olika problem, från lättare magbesvär till mer allvarliga tillstånd. Om din bebis kräks ofta eller om kräkningarna är gröna, gula eller blodiga, bör du omedelbart söka hjälp.
Om din bebis gråter ihållande och verkar vara i obehag eller smärta, kan det vara en anledning att rådfråga en läkare, särskilt om gråten verkar mer intensiv eller annorlunda än vanligt. Det kan tyda på kolik, allergiska reaktioner eller andra medicinska tillstånd.
Strävan efter att hitta ett fullgott alternativ till modersmjölk har funnits i alla tider. Århundraden av utveckling och forskning ligger till grund för de trygga substitut som finns idag.
Visste du att barn föds med ett förråd av järn som räcker och täcker behovet de första sex månaderna?
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.