WHO har globala riktlinjer kring amning, som också påverkar rekommendationerna från Livsmedelsverket och BVC. Men det finns olika perspektiv på amning och hur svenska föräldrar förhåller sig till dessa rekommendationer i praktiken.
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar helamning under de första sex månaderna av barnets liv. Därefter rekommenderas fortsatt amning som komplement till mat i upp till två års ålder eller längre. Dessa rekommendationer är globala och gör alltså ingen skillnad på hur livet är i utvecklings- och industriländer.
I Sverige har trenden för amning varierat över tid. Enligt statistik från Socialstyrelsen har andelen barn under sex månader som ammas minskat de senaste trettio åren. Samtidigt ses en ökning av barn som ammas efter sex månaders ålder sedan 2010. Det tyder på att många svenska föräldrar fortsätter att amma även efter introduktionen av fast föda.
Det finns ingen ”rätt” tidshorisont för amning. Vissa mammor väljer att amma längre, medan andra avslutar tidigare. För vissa är det aldrig ett val, utan amningen kanske sätts stopp för av faktorer man inte räknat med. Historiskt sett var det i Sverige vanligt att barn ammades tills de var två-tre år, ibland upp till sex år. Det är viktigt att komma ihåg att varje familjs situation är unik och att alla har rätt att välja att leva på det sätt som passar familjen bäst.
Hur länge man ammar påverkas av många saker, från barnets individuella preferenser till mammans personliga upplevelse och familjens livssituation som helhet.
Varje barn är unikt och kan ha olika preferenser när det gäller amning. Vissa bebisar älskar verkligen bröstet och kan vara benägna att fortsätta amma länge, medan andra visar intresse för fast föda tidigare och helt enkelt tappar intresset för bröstet och amningen – nya matupplevelser hägrar!
Mammans fysiska och emotionella välbefinnande och upplevelse av amningen spelar en stor roll för hur länge hon väljer att amma. Faktorer som bröstsmärta, mjölkstockning eller psykisk ohälsa kan påverka beslutet att fortsätta eller avsluta amningen. Man upplever amningen på olika vis och ingen upplevelse är mer rätt än någon annan.
Mer praktiska saker, såsom återgång till arbete, familjens rutiner och hur mammans sociala stöd ser ut kan också påverka hur länge amningen fortsätter. Alla dessa faktorer spelar roll för föräldrar som ska ta beslut om hur de ska gå vidare med matningen av barnet. Om du vill fortsätta amma när du går tillbaka till arbete kan det vara bra att komma ihåg att man faktiskt har rätt att både amma och pumpa ur bröstmjölk på arbetstid.
Övergången från enbart bröstmjölk till en kost som inkluderar fast föda är en viktig milstolpe i bebisens utveckling. Denna process kallas matintroduktion och börjar vanligtvis runt 6 månaders ålder men kan variera något beroende på hur barnet är som person och vad det behöver.
Livsmedelsverket rekommenderar att börja introducera fast föda vid omkring sex månaders ålder, samtidigt som amningen fortsätter. Amning som komplement till mat kan pågå så länge både mamma och barn önskar.
Många barn fortsätter att ammas parallellt med att de äter fast föda upp till ett års ålder eller längre. Bröstmjölk kan fortsätta att vara en viktig näringskälla även efter introduktionen av annan mat. Bröstet och amningen fungerar även som en källa till närhet och trygghet för barnet.
Långtidsamning definieras som amning som fortgår längre än rådande kulturell norm. Vad som anses vara långtidsamning kan alltså skilja sig åt i olika länder, kulturer och subkulturer. I Sverige verkar amning som fortgår efter att barnet fyllt ett år klassas som långtidsamning. För de som vill amma länge kan det enligt studier finnas fördelar för både barn och mamma. Det är viktigt att komma ihåg att beslutet att långtidsamma är högst individuellt och ska baseras på mammans och barnets behov och önskemål. Trots att det finns fördelar med långtidsamning kan det finnas utmaningar, som brist på stöd från omgivningen eller hälsovården.
För många barn blir amningen med tiden mer en källa till tröst och närhet än en primär näringskälla. Detta är en naturlig utveckling och kan ändå vara värdefullt för både barn och förälder.
Att avsluta amningen kan vara en betydelsefull milstolpe i både barnets och mammans liv. Det behöver inte vara det men för vissa kan det vara både emotionellt och fysiskt utmanande. Med rätt förberedelser och förståelse kan övergången bli smidig och positiv för alla inblandade.
Det är viktigt att komma ihåg att varje barns och mammas resa är unik, och att det inte finns något ”rätt” sätt eller tidpunkt att sluta amma. Genom att vara lyhörd för barnets behov och samtidigt ta hänsyn till mammans önskemål kan familjen hitta en approach som fungerar bäst för dem.
Många barn visar själva när de är redo att sluta amma genom att gradvis minska sitt intresse för bröstet. Detta kan ske naturligt när barnet blir mer intresserat av fast föda och andra aktiviteter.
För många familjer sker avvänjningen naturligt och lett av barnet. För andra blir det nödvändigt att sluta av till exempel praktiska skäl. Ett gradvis avslut på amningen är ofta lättast för både mamma och barn. Att ta bort ett amningstillfälle i taget och ersätta det med annan mat, närhet eller aktivitet kan göra övergången smidigare.
“Men ska du amma igen nu?” och “Är det inte dags att sluta med det där, är det verkligen någon mjölk kvar?” Eller “Ammar du inte, vet du inte hur bra det är med amning?” och “Du ger upp för lätt!”
Hur man än gör kan det väcka reaktioner och åsikter från omgivningen. Ibland från de mest oväntade håll. Och även om det kanske sägs i all välmening är det inte säkert att man uppfattar det så när det är man själv som står där men flaskan eller bröstet.
Sanningen är – att det har ingen med att göra. Den enda som kan bestämma om du ska amma eller inte, och hur länge, är du själv. BVC ska stötta dig i ditt val, och det finns ingen anledning för din omgivning att göra något annat. Har du all information så gäller att oavsett vad du väljer så kommer din bebis att bli mätt, belåten och välmående. Sedan är det också viktigt att komma ihåg att alla inte har ett val. Vissa kan inte amma sitt barn, och ska då ha rätt till stöttning utifrån de förutsättningarna.
Som förälder ansvarar du för barnets väl och ve, och du är fullt kapabel att fatta beslut gällande bebisens mat.
Det finns inget universellt svar på frågan ”Hur länge ammar man?”. Det viktigaste är att hitta en lösning som fungerar för dig, ditt barn och din familjesituation. Oavsett om du ammar i några veckor, månader eller i flera år, är det viktigt att du känner dig bekväm och stöttad på din väg och att du söker ytterligare stöttning om du behöver det.
Som förälder måste man ta en del beslut om vad barnet ska äta och vad som passar er familj bäst. Många undrar hur man ska tänka kring välling eller ersättning. Vilket alternativ passar bäst och när, och vad är egentligen bäst för just ditt barn? Och vad är egentligen skillnaden?
Ekologisk produktion utmärker sig inom tre områden: 1. Hur man hanterar skadegörare och ogräs. 2. Hur man ser till att växter får tillräckligt med näring. 3. Vad man utfodrar djuren med och hur djuren hålls.
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.
