Från det att ditt barn är sex månader gammalt går det bra att börja erbjuda gröt. För många föräldrar blir gröt snabbt en favorit, gröt mättar bra och är ett smidigt sätt att säkerställa att barnet får i sig tillräckligt med järn andra viktiga näringsämnen. Men vad ska man tänka på i valet mellan köpt och hemlagad gröt? Vad är skillnaden och vilken variant ger bäst näring för en hälsosam utveckling?
I Sverige berikas oftast barngröt med järn, D-vitamin och andra viktiga vitaminer och mineraler som barnet behöver. Idag finns det lite olika varianter av berikad gröt på barnmatshyllan, och de olika sorterna kan skilja sig åt både i innehåll och från vilken ålder de rekommenderas ifrån. Unnas välling & gröt är ekologisk och innehåller mer näring än hemlagad gröt, just för att man har tillsatt vitaminer och mineraler som D-vitamin, järn, jod, zink, kalcium och fosfor som behövs för barnets tillväxt. Eftersom fettintaget också är en viktig del i barns kost, berikas Unnas välling & gröt med en noggrann sammansättning av mättat, enkelomättat och fleromättat fett för att möta små barns behov av fettsyror.
Små barn har ett stort järnbehov, och att erbjuda berikad gröt kan vara ett bra komplement till den vanliga maten för att säkerställa att barnets järnbehov täcks. En portion Unnas välling & gröt innehåller cirka en tredjedel av barnets dagsbehov av järn. Unnas gröt från 6 månader innehåller ca 2,7 mg järn per portion, och den från 12 månader innehåller ca 3,5 mg järn per portion.
Även om köpt berikad barngröt är näringsmässigt komplett, kan det vara bra att även erbjuda hemlagad gröt till små barn. Hemlagad gröt har ofta en grövre textur och konsistens än pulvergröt, och utmanar barnets ätutveckling på ett annat sätt. Det är bra att även berika den hemlagade gröten med till exempel palttunnbröd för att öka järninnehållet. En portion gröt som är gjord på 0,5 dl havregryn och ½ skiva smulat järnrikt palttunnbröd innehåller cirka 2,3 mg järn, där järnet i måltiden både kommer från havregryn och palttunnbröd. Det är dock viktigt att komma ihåg att färdig pulvergröt också är berikad med fett och fler vitaminer och mineraler än bara järn. För att öka näringsinnehållet i den hemlagade gröten kan det därför vara bra att tillsätta en tesked rapsolja i gröten och servera den med till exempel kokta bär eller en fruktpuré.
Att ge barnet en grötklämmis när man är på språng kan vara smidigt när barnet behöver äta något snabbt. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta grötklämmisar inte är berikade med vitaminer och mineraler. Även om vissa är märkta som berikade, innehåller de inte samma mängd näring som berikad pulvergröt. Det går självklart bra att ge barnet en grötklämmis då och då, men över tid bör klämmisar inte ersätta berikad pulvergröt eller berikad hemlagad gröt.
Generellt sett kan man säga att köpt berikad barngröt är mer näringsmässigt komplett än hemlagad gröt eftersom den är färdiganpassad för barnet. Med rätt hemgjord berikning är hemlagad gröt också bra, och kan ha fördelen att den erbjuder mer textur och vara bra rent praktiskt om fler i familjen vill äta samma gröt. Grötklämmis har den praktiska fördelen av att det ger energi när ni är på språng, men är utifrån ett näringsperspektiv inte lika bra som berikad köpt gröt eller korrekt berikad hemlagad gröt. Välj den gröt som passar dig och ditt barn, eller variera mellan de olika sorterna.
Källor:
Livsmedelsverket. (20 februari 2025). Järn.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jarn
Livsmedelsverket. (20 februari 2025). Livsmedelsdatabasen.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/livsmedelsdatabasen
Livsmedelsverket. (20 februari 2025). Spädbarn
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn
Rikshandboken Barnhälsovården. (20 februari 2025). Matintroduktion.
https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/mat-och-dryck—oversikt/matintroduktion
Som förälder måste man ta en del beslut om vad barnet ska äta och vad som passar er familj bäst. Många undrar hur man ska tänka kring välling eller ersättning. Vilket alternativ passar bäst och när, och vad är egentligen bäst för just ditt barn? Och vad är egentligen skillnaden?
Det är ganska lätt att förstå de fördelar man tänker sig när man planerar för eller hoppas på att kunna mata lite mer flexibelt – dels med bröst och dels med flaska. Men vad kan hindren bestå i? Vi på Unna har hittat några av de vanligaste svårigheterna som nämns när delamning diskuteras.
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.
